| 12 Kapitlet |
1 | Den som älskar tuktan, han älskar kunskap, men oförnuftig är den som hatar tillrättavisning.
|
2 | Den gode undfår nåd av HERREN, men den ränkfulle varder av honom fördömd.
|
3 | Ingen människa bliver beståndande genom ogudaktighet, men de rättfärdigas rot kan icke rubbas.
|
4 | En idog hustru är sin mans krona, men en vanartig är såsom röta i hans ben.
|
5 | De rättfärdigas tankar gå ut på vad rätt är, men de ogudaktigas rådklokhet går ut på svek.
|
6 | De ogudaktigas ord ligga på lur efter blod, men de redliga räddas genom sin mun.
|
7 | De ogudaktiga varda omstörtade och äro så icke mer, men de rättfärdigas hus består.
|
8 | I mån av sitt vett varder en man prisad, men den som har ett förvänt förstånd, han bliver föraktad.
|
9 | Bättre är en ringa man, som likväl har en tjänare, än den som vill vara förnäm och saknar bröd.
|
10 | Den rättfärdige vet huru hans boskap känner det, men de ogudaktigas hjärtelag är grymt.
|
11 | Den som brukar sin åker får bröd till fyllest, men oförståndig är den som far efter fåfängliga ting.
|
12 | Den ogudaktige vill in i det nät som fångar de onda, men de rättfärdigas rot skjuter skott.
|
13 | Den som är ond bliver snärjd i sina läppars synd, men den rättfärdige undkommer ur nöden
|
14 | Sin muns frukt får envar njuta sig fullt till godo, och vad en människas händer hava förövat, det varder henne vedergällt.
|
15 | Den oförnuftige tycker sin egen väg vara den rätta, med den som är vis lyssnar till råd.
|
16 | Den oförnuftiges förtörnelse bliver kunnig samma dag, men den som är klok, han döljer sin skam
|
17 | Den som talar vad rätt är, han främjar sanning, men ett falskt vittne talar svek.
|
18 | Mången talar i obetänksamhet ord som stinga likasom svärd, men de visas tunga är en läkedom.
|
19 | Sannfärdiga läppar bestå evinnerligen, men en lögnaktig tunga allenast ett ögonblick.
|
20 | De som bringa ont å bane hava falskhet i hjärtat, men de som stifta frid, de undfå glädje.
|
21 | Intet ont vederfares den rättfärdige, men över de ogudaktiga kommer olycka i fullt mått.
|
22 | En styggelse för HERREN äro lögnaktiga låppar, men de som handla redligt behaga honom väl.
|
23 | En klok man döljer sin kunskap, men dårars hjärtan ropa ut sitt oförnuft.
|
24 | De idogas hand kommer till välde, men en lat hand måste göra trältjänst.
|
25 | Sorg i en mans hjärta trycker det ned, men ett vänligt ord skaffar det glädje.
|
26 | Den rättfärdige visar sin vän till rätta, men de ogudaktigas väg för dem själva vilse.
|
27 | Den late får icke upp något villebråd, men idoghet är för människan en dyrbar skatt.
|
28 | På rättfärdighetens väg är liv, och där dess stig går fram är frihet ifrån död.
|