| 3 Kapitlet |
1 | Om I alltså ären uppståndna med Kristus, så söken det som är därovan, där varest Kristus är och sitter på Guds högra sida.
|
2 | Ja, haven edert sinne vänt till det som är därovan, icke till det som är på jorden.
|
3 | Ty I haven dött, och edert liv är fördolt med Kristus i Gud.
|
4 | När Kristus, han som är vårt liv, bliver uppenbarad, då skolen ock I med honom bliva uppenbarade i härlighet.
|
5 | Så döden nu edra lemmar, som höra jorden till: otukt, orenhet, lusta, ond begärelse, så ock girigheten, som ju är avgudadyrkan;
|
6 | ty för sådant kommer Guds vrede.
|
7 | I de synderna vandraden också I förut, då I ännu haden edert liv i dem.
|
8 | Men nu skolen också I lägga bort alltsammans; vrede, häftighet, ondska, smädelse och skamligt tal ur eder mun;
|
9 | I skolen icke ljuga på varandra. I haven ju avklätt eder den gamla människan med hennes gärningar
|
10 | och iklätt eder den nya, den som förnyas till sann kunskap och så bliver en avbild av honom som har skapat henne.
|
11 | Och därvid kommer det icke an på om någon är grek eller jude, omskuren eller oomskuren, barbar eller skyt, träl eller fri; nej, Kristus är allt och i alla.
|
12 | Så kläden eder nu såsom Guds utvalda, hans heliga och älskade, i hjärtlig barmhärtighet, godhet, ödmjukhet, saktmod, tålamod.
|
13 | Och haven fördrag med varandra och förlåten varandra, om någon har något att förebrå en annan. Såsom Herren har förlåtit eder, så skolen ock I förlåta.
|
14 | Men över allt detta skolen I ikläda eder kärleken, ty den är fullkomlighetens sammanhållande band.
|
15 | Och låten Kristi frid regera i edra hjärtan; ty till att äga den ären I ock kallade såsom lemmar i en och samma kropp. Och varen tacksamma.
|
16 | Låten Kristi ord rikligen bo ibland eder; undervisen och förmanen varandra i all vishet, med psalmer och lovsånger och andliga visor, och sjungen med tacksägelse till Guds ära i edra hjärtan.
|
17 | Och allt, vadhelst I företagen eder i ord eller gärning, gören det allt i Herren Jesu namn och tacken Gud, Fadern, genom honom.
|
18 | I hustrur, underordnen eder edra män, såsom tillbörligt är i Herren.
|
19 | I män, älsken edra hustrur och varen icke bittra mot dem.
|
20 | I barn, varen edra föräldrar lydiga i allt, ty detta är välbehagligt i Herren.
|
21 | I fäder, reten icke edra barn, på det att de icke må bliva klenmodiga.
|
22 | I tjänare, varen i allt edra jordiska herrar lydiga, icke med ögontjänst, av begär att behaga människor, utan av uppriktigt hjärta, i Herrens fruktan.
|
23 | Vadhelst I gören, gören det av hjärtat, såsom tjänaden I Herren och icke människor.
|
24 | I veten ju, att I till vedergällning skolen av Herren få eder arvedel; den herre I tjänen är Kristus.
|
25 | Den som gör orätt, han skall få igen den orätt han har gjort, utan anseende till personen.
|